Ensamstående till en liten goding

Idag när klockan (mobilen) ringde kvart över sju så va både jag och Elias så trötta så vi snoozade lite, men då började det ringa på hemtelefonen istället...  Telefonen låg i vardagsrummet, tänkte att jag ringer upp sen när vi har vaknat, men det ringde å ringde å ringde. Elias satte sig upp i sängen, han hörde ju också hur det ringde, jag klev upp för att svara, men då hann dom lägga på. Jag ringde upp, det va Ulrika som ringde, hon skulle bara berätta att hon blivit faster inatt!!!, en liten pojk som ska få namnet Isak.
Gjorde iordning lite gröt till Elias, han åt rätt så bra, kanske för att han bara åt välling en gång inatt vid fyra tiden. Sen fick han leka lite innan det va dax att klä på sig och gå till dagis. När vi kom upp till dagis så träffade jag Åsa, Neo och lilla Nova, äntligen fick jag se henne, Nova alltså. Hon va så söt, fast hon va nog lite arg eller ledsen... 

                                                           

Har flera gånger tänkt på hur jobbigt det måste vara att ha ett dagisbarn och ett spädbarn, bland annat då när det stora barnet ska lämnas på dagis. Man har två barn att klä på (ett barn kan vara jobbigt nog) går till dagis som ligger några meter hemifrån och sen gå hem och klär av sitt lilla barn (barn som älskar att bli på och av klädda...) för att några timmar senare göra samma procedur igen då stora barnet ska hämtas, det kan nog inte vara så lätt. Kom ihåg nu Åsa vad jag sa till dig, va inte rädd för att fråga!