Varannan vecka-mamma...
Min lilla turk-unge
Här är min lilla turk-unge, visst ser han stöddig ut?Att vara ensamstående
Vet inte hur många gånger jag har fått frågan "Hur är det att vara ensamstående?". Ja, hur är det egentligen... Har ju inte så mycket att jämnföra med, men visst är det jobbigt ibland, det är det, men det går väldigt bra mestadels. Jag har varit själv sen dag ett, inte helt själv, jag har ju haft och har fortfarande mina föräldrar och vänner, men ingen närvarande pappa till min son. Jag tror att det är bra att jag har varit ensam hela tiden för då vet jag ju inget annat. Det hade nog varit värre om jag blev själv nu tillexempel. Då hade jag nog tänkt hela tiden hur mycket lättare det va när vi va två (om det nu är lättare???). Men nu vet jag bara hur det är att vara själv. Mina föräldrar och vänner stöttar mig så mycket dom bara kan, utan dom så hade det nog varit mycket jobbigt. Jag tror faktiskt inte att skillnade är så jätte stor om man är själv eller om man är två, rätta mig gärna om jag har fel, detta är bara vad jag tror. Är man två så jobbar ju oftast den ena i familjen och den andra är hemma med barnet. När den som jobbar kommer hem från jobbet är säkert han/hon trött efter en lång arbetsdag, medans han/hon som varit hemma med barnet också är trött, så vad är skillnaden? Visst kan man bli avlastad lite mer men ändå, är skillnade så stor??? Är man två så är bägge trötta efter en dag, är man själv så är man trött efter en dag. Är det nån som har erfarenhet av båda delarna?, berätta gärna isåfall.
En underbar morgon
Idag på morgonen blev jag väckt av min son, han hoppade upp till min säng och försökte väcka mig lite försiktigt med att pussa mig i nacken..., vilken mysig start på dagen va? Det är nu andra gången han väcker mig på det viset, en dag kan ju inte börja så mycket bättre... Hoppas bara att resten av dagen blir lika bra.
Känslan av att bli kallad mamma...
Känslan när man blir mamma går inte att beskriva, alla känner vi säkert samma glädje och lycka men vi skulle säkert beskriva det olika.
Att bli kallad mamma är ju nåt underbart, kan inte riktigt beskriva den känslan heller men man blir ju glad varje gång han säger mamma.
När min mamma och pappa berättar för mig att Elias har ropat och letet efter mig när jag inte är närvarande så blir jag helt varm i hela kroppen, det är ju som en bekräftelse att han tycker om mig (alla barn tycker väl om sina föräldrar), men eftersom han inte kan säga dom orden "jag tycker om dig mamma" än så tolkar jag det som han menar att han gör det när han ropar och letar efter mig.
Ja, ni som har barn förstår säkert och ni andra ni kommer att förstå när ni får barn. Jag förstod inte det innan heller. Jag har alltid tyckt om barn, men när min vän berättade om sin dotters framsteg och liknande så kunde jag inte fatta det lika klart som jag gör idag.
Min son Elias
Detta är min son Elias, han är 11 månader och ett riktigt charmtroll.
